Att välja teckensnitt är inte alltid så lätt. Det finns begränsningar både på vad det gäller typografi för trycksaker och Internet. Det finns några bra grundprinciper att hålla sig till. Det finns två huvudgrupper av teckensnitt: Antikvor och Sanseriffer.
Olika slags teckensnitt
Antikvor och sanseriffer är de vanligaste, men det finns också några andra typsnittsfamiljer.
Antikvor
Det utmärkande för antikvor är de har en växlande rytm mellan tjocka grundstreck och tunna hårstreck och att de har seriffer. Det vill säga fötter eller klackar som avslutar stapeln på bokstaven. 
Så här ser Times new Roman ut. Här ser du också hur serifferna ser ut.
Sanseriffer
Kallades tidigare för linjärer. Detta typsnitt kännetecknas av att de saknar växlingen i tjockleken och att de inte har några seriffer. Dessa typsnitt växte fram under funktionalismen och kännetecknas av enkla funktionella former. I tryckta löpande texter är de svåra att läsa så därför anses de ofta passa bra till rubriker, kortare texter och skyltar.
Så här ser Verdana ut. Du ser lätt skillnad bokstäverna är mycket rakare och helt saknar fötter. 
Mekaner
Mekaner togs fram under 1800-talet. De är kraftfulla och ibland klumpiga till formen. De påminner om sanseriffer både till användningsområde och utseende. Till skillnad från sanseriffer har de seriffer men de är jämntjocka på samma sätt som sanseriffer.
Så här ser Courier New ut ett exempel på en Mekan. 
Scripter
Dessa har en handskrifts karaktär. De utvecklades under 1600-talet. De används ofta till menyer och inbjudningskort. De kan också fungera bra i rubriker. Det funkar däremot inte bra i längre löpande texter. Ett exempel på en script teckensnitt. 
Fantasistilar
Dessa typsnitt är ofta svåra att tyda. De passar ofta bra i speciella sammanhang som är lite friare och inte har några krav på läsbarhet.
Typografisk förstärkning
Med förstärkning menar man sådant som används för att förstärka olika delar av texten. Det vanligaste är rubriker, mellanrubriker och indrag för nytt stycke. Det handlar helt enkelt om hur du strukturerar din text.
Den typografiska helheten
Symmetriska arrangemanget: Hittas i nästan alla typografiska sammanhang. Tanken är att skapa en harmonisk helhet och låta rubriker och andra texter orientera sig efter en vertikal enhet.
Det asymmetriska arrangemanget: Det vertikala axeln är satt ur spel. Arrengemanget blir livfullt genom att använda sig av både höger och vänsterställda rubriker. Det finns en risk att det går till överdrift.
Det kontrastrika arrangemanget: Ett arrangemang som ofta kombineras med det asymmetriska arrangemanget. Du arbetar här med kontraster av olika slag det kan till exempel vara kontrasten mellan stora och små bokstäver, färger eller olika sorters teckensnitt.
Typografi för grafisk design
När du väljer typsnitt för böcker eller andra trycksaker med långa texter är det viktigt att tänka på läsbarheten. I tryck är det lättast att läsa typsnitt med seriffer på. Dessa kallas för Antikvor. Serifferna gör texten lättare att läsa och skapar linjer som gör att läsaren lättare kan följa textraden. Ett bra val för en bok är Times New roman. Något som är viktigt att tänka på är att vara konsekvent och att alltid använda samma typsnitt och samma storlek i en strukturerad text. Det kan vara en bra idé att välja ett annat typsnitt till rubrikerna. Det kan få texten att kännas mer inbjudande.
För friare design finns möjligheter att göra andra val. Affischer, visitkort och liknande har andra möjligheter när det gäller typografin. Bokstäver kan användas både som dekoration och som ett sätt att kommunicera. Det är viktigt att fundera på vad som är syftet och hur viktigt det är att nå fram.
I många fall har du som kund redan en färdig grafisk profil och där ingår också typsnitten. Även med en färdig profil krävs det lite eftertanke att använda rätt typsnitt på rätt ställe och att tänka på läsbarheten.
Typografi kan delas in i två grupper osynlig och synlig. Med synlig menas att bokstäverna är så personligt utformade att de röjer sändaren bakom och bokstäverna har ett eget personligt uttryck. Osynlig typografi handlar mer om att lyfta fram en text och skapa en länk mellan sändare och mottagare som i en skönlitterär text.
Typografi för Webbdesign
Vad det gäller webbdesign är möjligheterna ännu mer begränsade. Till skillnad från webb är det bokstäver utan seriffer som fungerar bäst. De kallas för linjärer eller sanseriffer. På Internet finns inte heller samma möjligheter att bifoga typsnitt utan du måste förutsätta att besökaren också har de typsnitt som du använder. Det är bara ett fåtal typsnitt som är allmänna och som finns hos de flesta dator användare.
Vill du experimentera kan du lägga in titlar och logotyper som bilder. Det senare alternativet gör det tyvärr svårare för sökmaskinerna att hitta dig. En sida med enbart bilder är kanske ett kul experiment men vill du synas på Internet är det inte ett bra allternativ. Bra typsnitt för webben är Verdana och Arial. Vill du av någon anledning använda ett Antikva för webben så är Georgia ett bra val
En detalj som är viktig att ha i åtanken när det gäller webben är det här med understruken text. På webben är nästan alltid understruken text en länk. Att använda understruken text kan lätt ge ett förvirrat intryck. Besökaren upplever då sidan som ostrukturerad och rörig.
Källor:
- Effektiv visuell kommunikation Bo Bergström
- Typografi, bild och grafisk design Henriette Koblanck
Läsning