Amatör eller proffs – i naturen måste man ibland välja om en bild är värd risken. I lördags var jag ute med kameran och fick syn på ett bra motiv. Allt jag behövda göra var att ta några extra steg ut på den packade snön och isen över Göljebäckens forsande vatten…
Lite kallt vatten
Kanske är det vad som skiljer proffset från amatören – proffset litar till att det kommer flera tillfällen och tar det säkra före det osäkra. Amatören tänker ”Vad tusan, jag gör det!”. Eller ”Allt för konsten!” ;) Annars kanske det är priset på kameran som gör skillnaden. Teknikfotografer med dyra kameror och skarpa katalogbilder kanske inte vågar riskera sin utrustning. Jag som tycker bilden är viktigare än utrustningen och köra med gamla saker har inte samma betänkligheter.
Hur som helst bestämda jag mig för att försöka. Mitt mantra: ”Isen och snön håller för min vikt. Isen och snön håller för min vikt.”
Isböld
Du har säkert redan listat ut att snön och isen INTE höll för min vikt. Det forsande iskalla vattnet fyllde mina byxor till midjan. Panik.” Jag måste upp.” Ett steg till. Snön ger vika igen. Mer vatten. Ett steg till. Mer vatten. Äntligen uppe! Kameran klarade sig. Men… det går inte gå på den här sidan om bäcken. JAG MÅSTE TILLBAKA. #&%≈ Jag ger mig i igen och vadar över. Det värmer mig inte, kan jag säga.
Allt som ser ut som land är inte land
Det är inte slut än. Jag har nämligen cyklat. En bra bit. För att komma till den här bäcken med vattenfall inne i skogen på Kilsbergens sluttning. Den väg jag behöver gå och cykla är minst sagt … vansklig, isbelagd och spårig med stora backar. Blöt och kall och nu börjar det bli mörkt… Min lördag var strapatsrik, haha!
Så tänk på vad jag lagt ner på bilderna ni ser i vår butik och här på bloggen! ;)
Lärdomar
- Trampa inte på snö i skogsbäcker och raviner om du inte vet vad som är under
- Ta med torra kläder. Skor.
- Ta med polfilter för att klara kontrasternao
- Pentacon 50mm/1.8 är ett underskattat objektiv.
- Våren kommer uppskattas när den väl kommer!