Både som tecknare och målare och i mina fotografier har jag alltid varit intresserad av ljuset. Det flyktiga, svårfångade som kan förmedla så mycket känsla. Jag har beundrat det från Cisterciensernas arkitekter, Caravaggios ljusdunkel från tidig barock till vår svenska Eugene Janssons blå Stockholms-målningar.
Ljuset i Buxbomen
Under tävlingar i somras var det mycket fotografier jag tog som jag var nöjd med, som jag ändå sorterade bort. De där som var med ända till slutet, som nästan blev valda, som inte kunde visas för att att avslöja mitt tävlingsbidrag. Nu är det dags att de också får synas och det här var den första.
Den här är fotograferat med ett gammalt Pentacon 29mm/2.8, ett objektiv med dåligt rykte – många tycker inte det är skarpt nog. Jag tycker det är ok.